Vi har kontaktat olika organisationer och föreningar i civilsamhället för att se hur Coronapandemin har påverkat dem och deras arbete, samt för att få en inblick i hur de arbetar med och för unga. I den den här intervjun möter vi Aida Samani, människorättsjurist hos Civil Rights Defenders, en internationell människorättsorganisation som arbetar för och tillsammans med människorättsförsvarare världen över.

Berätta lite kort om dig själv – vad är din roll och vad arbetar du med?
– Jag heter Aida Samani och är människorättsjurist på Civil Rights Defenders. Mitt arbete innebär att jag driver juridiska processer och ägnar mig åt påverkansarbete gentemot myndigheter och regeringen för att stärka skyddet för de mänskliga rättigheterna. De frågor jag arbetar med handlar om ras-/etnisk profilering inom Polisen och hatbrott mot utsatta EU-medborgare i Sverige men också om ansvarsutkrävande för grova internationella brott såsom tortyr, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser som har skett i andra länder.

Vad är Civil Rights Defenders & vilka frågor jobbar ni med?
– Civil Rights Defenders är en internationell människorättsorganisation. Vi arbetar för och tillsammans med tusentals människorättsförsvarare som kämpar för demokrati och att människors medborgerliga och politiska rättigheter respekteras världen över. Vi bedriver påverkansarbete, juridiska processer och informerar om situationen för mänskliga rättigheter globalt men också i Sverige.

Vilken fråga brinner du lite extra för & varför?
– Jag brinner för flera av de Globala målen, men de frågor jag aktivt arbetar med för Civil Rights Defenders räkning omfattas framför allt av mål nummer 16 om fredliga och inkluderande samhällen. Utvecklingsmålet inbegriper bland annat att främja rättssäkerheten och säkerställa tillgången till rättvisa, främjandet av icke-diskriminerande lagstiftning och uppbyggandet av effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 

Jag brinner lite extra för det målet eftersom jag tror att uppfyllandet av målet är en förutsättning för att många av de andra globala utvecklingsmålen skall kunna uppfyllas. Jag anser till exempel att det är en förutsättning för allt förändringsarbete att statliga institutioner är transparenta och att det går att hålla dem ansvariga. Det är väldigt svårt att kräva någonting av en stat som inte anser att den behöver svara mot sin befolkning eller mot andra stater.

Civil Rights Defenders ska dra igång ett projekt under september som heter Aktivistakademin, vad är syftet med projektet?
– Syftet med Aktivistakademin är att förse aktivister som arbetar mot islamofobi, afrofobi, antiziganism, homo- och transfobi eller rasism mot samer med ett praktiskt stöd för att de skall kunna bedriva ett mer strategiskt och effektivt arbete. 

Vad innebär det att vara en del av Aktivistakademin & hur kan unga delta?
– Aktivister som deltar i akademin kommer att få delta i workshops om hur man strategiskt kan använda traditionella och sociala medier för att få genomslag för sitt budskap, liksom workshops i hur man kan använda juridiken som ett verktyg för förändringsarbete. Aktivisterna kommer också att få genomgå praktiska workshops i säkerhet, där de bland annat kommer att få lära sig hur man de-eskalerar en hotfull situation och hur man hanterar drev och hot på nätet. 

Under projektets gång uppmanas aktivisterna att driva en fråga som ligger dem nära om hjärtat med hjälp av de metoder som de har lärt sig, och kan då vända sig till personal på Civil Rights Defenders för löpande feedback och stöd.

Akademin är öppen för vuxna i alla åldrar, inklusive unga vuxna. Det krävs inga förkunskaper för att delta, utan deltagarna väljs ut på basis av sitt engagemang. Vi ser gärna att deltagarna består av en blandning av individer som bedriver aktivism på nätet, på gräsrotsnivå eller professionellt genom en organisation. På så sätt kan också deltagarna lära av varandra. Om man är intresserad av att söka till Aktivistakademin, bör man hålla koll på Civil Rights Defenders hemsida och sociala medier i september då vi kommer att publicera en utlysning till akademin. 

Coronapandemin har påverkat samhället på olika sätt, bland annat har flera organisationer blivit tvungna att ställa om sitt arbete för att kunna fortsätta driva sina frågor. Har ni behövt ställa om ert arbete på något sätt?
– Vi har fortsatt fokuserat på att hålla ögonen på makten, särskilt nu när pandemin på många ställen i världen används som en ursäkt för att begränsa mänskliga rättigheter. Liksom många aktörer har vi också fått ställa om vårt arbete till att istället träffas digitalt. Som tur är hade vi lyckats etablera digitala verktyg redan innan pandemin bröt ut, som har gjort övergången till ett digitalt arbete väldigt smidigt. För min del har det till exempel inneburit att jag har fått genomföra föreläsningar för polis och åklagare över en videokonferens istället för att träffa dem på plats, vilket har funkat bra. 

Har ni märkt någon förändring i intresset för er organisation eller de frågor ni driver i samband med omställningen?
– I början av pandemin såg vi att det var svårare att få ut vårt budskap i traditionella medier, eftersom fokus var riktat på pandemin. Vi har dock inte märkt några större förändringar i intresset för vår organisation som sådan. I samband med att pandemin bröt ut, genomförde många länder dessutom oproportionerligt strikta restriktioner som inneburit kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Flera repressiva regimer har använt dessa strikta restriktioner till att tillskansa sig mer makt och göra livet ännu svårare för människorättsförsvarare. I relation till det ser vi att Civil Rights Defenders arbete och de frågor vi bedriver är viktigare än någonsin.

Vad kan unga göra just nu för att fortsätta driva de frågor de brinner för?
– Det kan kännas överväldigande att tänka på alla systematiska människorättskränkningar som pågår runt om i världen. Därför kan det vara bra att fundera över vad som engagerar en mest, och hur man tror att man kan bidra till en positiv förändring. 

Man kan inte ensam lösa alla världens problem och det krävs en mångfald av metoder för att uppnå förändring. Därför tycker jag att man ska fundera på vad man är bra på och hur man kan använda de egenskaperna för att uppnå positiv förändring. Om man är en stjärna på att skriva så kanske man ska fokusera på att skriva artiklar eller bedriva kommunikationsarbete. Om man är bra på att engagera människor eller tycker om att ordna med praktiska saker så kanske ens roll kan vara att arrangera upprop eller demonstrationer.

Är det något annat viktigt som du vill lägga till eller hälsa till alla unga?
– Förändringsarbete tar tid och innebär många gånger att arbeta i uppförsbacke. Därför är det viktigt att fokusera på frågor och sammanhang som också ger energi. Även om de frågor man driver är tunga, kan arbetet ändå ge energi om man använder metoder som känns meningsfulla och stimulerande eller om man omger sig med människor som ger energi.

Läs de resterande intervjuerna här:
Intervju med Olivia Björklund Dahlgren från FATTA
Intervju med Ismail Abdullahi från WWF Sweden Youth
Intervju med Jennie Gustafsson från SVEA
Intervju med Jêran Rostam från RFSL Ungdom
Intervju med Sanna Vanno från RFSU Stockholm
Intervju med Sara Sjölander från Flickaplattformen
Intervju med Elias Aspudd från FN-förbundet
Intervju med Emma Grönlund från Fair Action